Adhd och medicin är en ständigt diskuterbart ämne.
Träffade en ny läkare idag på mottagningen vilket kändes så där då min förra är saknad med sin förståelse samt den hjälpen han gav genom sitt lyssnade och att se MIG och inte hela mottagningen och detas statistik då jag va där.
En timme med snack om min medicin och om hur många piller jag tar om dagen eller inte. Jag tar det jag tycker är bäst för mig och inte vad mottagningen tycker jag ska ta för att se bra ut på papper utåt. Det är min kropp och inte din! Vill jag inte äta medicin en viss period tex och då vill jag inte det av anledningen att jag känner mig själv och jag testat hellre utan och är en överlevare överlag som hellre tänker lösningar än knaprar. Fick ifrågasätta min trovärdighet då det snackades en tablet hit å dit och fick då en vändning och blev bättre bemött tycker jag. Mång som börjar med metamina slussas ut att sluta helt en dag fick jag höra om jag uppfattade det rätt, och jag vill själv vara utan en dag men Metaminan kan stödja mig på vägen att kunna bromsa upp för att ta till mig viktiga delar i livet som tex att finna ersättning till medicinering.
Skulle hämtat ut nya piller för flera månader sedan och kämpat att vara utan, inte att jag har ett sug på vilja ta tabletter eftersom suget inte finns , inget rus ges heller men harmoni att fokucera tex det ges om man tar. Jag har lite biverkningar på Metamina och äter lägsta dosen, de biverkningarna som ges är inget jag inte klarar av, som lite torr i munnen tex. Får tänka lite extra på boosta med tex Magnesium eftersom jag tränar och kan få kramp i musklerna efter det är vätskedrivande, uttorkande. En dag ska jag va utan allt! Bara köra på välmående och jag har haft mitt år med lite plus att smälta min vetskap om diagnosen. Min vardag med ADHD har mättats av kan man säga och jag tänker mindre och mindre på detta med adhd.
Nya läkaren tyckte jag tänker helt rätt och tror även att jag kommer vara utan medicin en dag då jag har hittat flera verktyg i vardagen. Bloggen tex har vart en stor hjälp och ihop med träning god kost kommer jag lättare fram!
Har man adhd tänker jag att det är extra viktigt gällande livsstilen och att inte trycka ner den till det sämre och att lita blint på medicin som lösningen i livet. Adhd medicin är ett bra komplement och alla fungerar olika. Mer utbildning och hjälp kring hur man kan leva hälsosammare än piller hade jag önskat. Mottagningen har inte mycket att bjuda på i kurser mm, har väntat i 2 år på en KBT kurs om adhd men inget händer. Väntetiden skulle vara 6 mån men lättare skriva ut tabletter antar jag.
Umge dig med positiva människor som har något att ta efter i positiv väg, välj bort problem och den biten, klipp negativa saker och ta inte att du inte kan! Följ dina drömmar och testa allt du vill! Träna, testa en ny livsstil längre än några dagar och se resultat på sikt. Tänk på kosten och vad du stoppat i dig! Alkohol dödar och skapar problem lika så farlig mat i långa loppet. Finns mycket att göra som underlättar ens vardag, skapa tex rutiner och ta inte på dig för mycket eller skapa inte för många små projekt.
Att sluta med adhdmedicin är inte omöjligt.
Kram /Jimmy adhdpappan.
Bra där, jag la ner för mer än fem år sedan och det funkar kanon. Medicinera med intressen istället och tränar numer BJJ
Hej!
Fick ett tips om din blogg . Ska läsa ikapp . Så svårt att hitta bloggar av vuxna med ADHD samt bloggar som faktiskt berör tankar och känslor om just diagnosen.
Man iaf jag, söker efter igenkännande . Funderar, har funderat länge på att starta en. Vågar jag öppna mig tro ?
Sett bilder och texter nedan om flyktingar – underbart !! Kram
Funderat mycket över just den frågan tills den inte längre var en fråga för mig…i våras sa min hjärtläkare helt ifrån medicinering och då var det bara att försöka acceptera läget!
Jag hade redan gått 2 ADHD kurser på 12 veckor per kurs och redskap fanns där även om jag glömmer bort att använda mig av dom rätt ofta 😉
Men en sak jag tycker testet av åren med medicin har hjälpt mig med är att känna igen och tänka till nu på bla reaktioner som jag inte förstod tidigare innan jag blev medicinerad…det som jag tex gick i taket för eller om något gjorde mig helt förtvivlad så var det ju så stort, med medicin kunde jag lättare tänka ”äsch det är ju ingen fara”
Den hjälpen försvinner ju lite igen när man är utan medicin…fast jag har lärt mig att tänka till en andra gång nu innan jag reagerar, ett litet stopp där jag hinner fråga mig själv om jag inte är lite för snabb i tanken eller känslan..hur skulle jag tänkt med medicin i kroppen? Jo visst ja..det är nog mina kära bokstäver som slår till 🙂 tänk om osv..
Men i många lägen kan jag fortfarande känna att jag skulle behöva hjälpen att behålla fokus osv men kämpar på med mina små ”redskap och hjälp…eller rättare sagt min egen acceptans att jag är jag och ingen annan och duger som jag är!
Hoppas du hittar den bästa lösningen för dig, fast det stör mig att läsa att du efter så här lång tid inte fått kbt-stöd..
Ha det bäst / Malin
Hej Malin och tack för din kommentar! det blir många frågor ibland om hur man är utan eller på medicin och jag har tex fått stöd av nära som märker skillnad positivt utan den, men framför allt jag själv som mår bättre utan:) och det med att tänka extra en gång det är ständigt att komma ihåg;)
ha det super bra kram/ jimmy