Gör inte en utredning för då hamnar barnet i ett fack. Det svaret är vad en läsare fått höra av andra mammor som bara frispråkigt tycker egna personliga tankar utan kunskap eller vetskap om ämnet adhd. Barnen blir i framtiden drog- beroende är en sak många vuxna går runt och snackar om också vilket jag blir upprörd över.
Folk är livrädda för allt idag och glömmer ibland att vissa kanske behöver just det där extra stödet och att medicin hos barn kanske är just den där saken som är avgörande ihop med positiv förståelse för alla närvarande kring barnet. Om man ger sig in och börjar försöka förstå mönster och hur man ska stötta barnet i olika stunder och varför barnet gör på vissa sett då är det bara bra.
Oftast är det understimulans/ uttråkande som gör hyper aktiviteten, alltså är det eller skulle kunna vara lektionen i sig som inte är spännande nog och där läraren kanske inte har rätt pedagogik som blir ett problem för barn med adhd. Det är viktigt att fånga upp intresset med andra ord och kanske inte tvingas in i en för stor grupp.
Vad är bäst då?
Rätt stöd eller att få lida igenom barndomen i en plåga för att anpassa sig till vad andra tycker och tänker om saken. Medicinen tex dämpat jakten och suget på saket och ting en jakt som kan bli en handikapp annars. När folk säger att medicinen gör barn beronde som vuxna och att det ökar risken för missbruk så handlar det om oförståelse. Medicinen tar ju bort jakten på saker och hjälper barnet med koncentrationen. En jakt som barn kan vara mat/ godis / socker sen kommer tonåren och alkohol senare kanske jakten kommer till just tyngre saker som droger. Är det inte rätt då att under kontrollerade former motarbetar denna jakt och sökande och hjälpa individen. Dom som inte kan ämnet som inte fattar adhd snackar trams och är bara Tyckare!
Alla har rätt till det stödet som behövs. Oavsett medicin eller om det bara räcker med en extra pedagog då och då. En annan sak är att det är viktigt för övriga runt omkring att stötta den med adhd i positiv väg och att inte negativt mobba bort personerna med diagnosen. Ibland räcker det med en varm kram och att alla omkring är positiva och stöttande för att det ska fungera med hjärta av förståelse och inte dömande av okunskap. Ett bra socialt positivt umgänge gör susen kan jag lova men ett utanförskap gör inget bättre.
Att folk tror adhd är farligt och att det är pinsamt hjälpa de med diagnosen är tragiskt 2015. Varför skulle ett barn som kanske har adhd inte få extra stöd just för att det ska få känna sig som alla andra, nämligen tillfredställd i livet tex. För mig är folks skitsnack och okunskap kring ämnet adhd farligt fel!
1. crusher machine