Allt hänger ihop. Mörker och ljus, hat och godhet. Och föräldrar och barn. Jag blir förstås smickrad över att vara veckans päron, men framför allt påmind om min stora uppgift som mamma. Det är att ge en liten person den bästa förutsättningen i världen, för att kunna se förmågan att ge kärlek och hantera ondska. Det finns synnerligen mycket ondska därute i världen.
Den indiska flicka som dog av sina skador efter en gruppvåldtäkt är bara ett exempel av många. För övergrepp sker varje dag, varje sekund, någonstans i världen. De undanskuffade händelserna i Rwanda, innehåller så mycket vidrigheter mot människan, att det inte är hanterbart att ta in allt. Och FN stod passiva bredvid och tittade på.
Vi är duktiga på att ha tysta minuter för 11 september katastrofen, men var finns eftertanken och minnesminuterna för folkslag som offras för meningslösa konflikter världen över? För några dagar sen såg jag filmen Nawals hemlighet, där speciellt en stark scen gjorde att hela min kropp reagerade och hamnade i ett tillfälligt chocktillstånd. Tårarna trängde fram och jag fick svårt att andas, trots att det ”bara” var en film. Jag vet att det finns mycket grymhet mellan vuxna, jag vet att det finns oerhörd grymhet mot barn. Många av dem kommer aldrig att ställa sig upp och prata om det. Och förövarna går trygga vidare och fortsätter utöva sina dåd.
Vi kan aldrig rädda hela världen. Men vi kan börja i liten skala. Med våra egna småttingar. De som ser upp till oss, lyssnar och tar in så mycket av det vi säger och gör. De som litar på oss med villkorslös kärlek. Det är en enorm uppgift att vara en förälder. Lika mycket privilegier som förpliktelser. Att börja med våra små, är att börja någonstans. Och i slutänden gör det kanske stor skillnad.
Allt hör ihop, den fiktiva världen med den reella verkligheten. Att bekämpa ondska, kan handla om något så litet som att vara närvarande. Kärleksfull. Empatisk. Självkritisk. Kanske det svåraste av allt. Genom föräldraskapet får vi en gåva. Och det gäller att förvalta den. Varje dag
FN litar jag inte ett dugg på. Den organisationen är inte byggd på äkta kärlek, utan kompromisser. Vi får själva göra vad vi kan för att hjälpa de medmänniskor vi har runt om oss.
Guds frid!
/Urban