Ni staller ofta frågan hur det ar att bo i ett annat land, och om jag aldrig saknar min familj.
Jag som person ar valdigt familjar och hemtam så att saga. Jag tycker inte det finns något battre an att vara hemma och spendera tid med familj. Ytlighet,flakt och fard ar – egentligen- inget for mig.
Saknaden går upp och ned skulle jag vilja saga. Jag saknar dem såklart hela tiden, men vissa dagar mer an andra.
Jag varderar och satter hogt pris på min familj. Jag alskar att ta bilen hem till min mormor och ha ”tjejkvall” med henne. Eller gå på bio och bara sitta och prata med mamma eller att ata middag och gå hundpromenader med pappa. Det ar så skont att komma hem och bara vara. Bara njuta utav sallskapet.
Det ar ALLTID likadant nar jag ska åka hem och halsa på. Varje gång så kanner jag att jag kommer langta hem till Monaco om jag stannar for lange. Men man hinner precis komma in i rutinen i Sverige med familjen och så ska man åka tillbaka. VARJE gång så onskar jag att jag stannade langre. Blir så ledsen nar jag ska åka tillbaka.
Jag ringer både mamma och pappa nastan varje dag. Iaf MINST en gång i veckan. Bara for att hora dem prata. Jag vill egentligen inte så mkt, bara hora deras rost:) Igår låg jag och pratade med mormor i nastan en timme om ingenting. Bara lyssnade på vad hon gjort och skulle gora etc. Det ar så harligt tycker jag. och så kanns det som man ar narmare varann an man faktiskt ar.
Det ar bara ni som ar i samma situation som jag som kan forstå hur det ar att bara traffa sin familj ca 4-5ggr om året. Men man lar sig VERKLIGEN att uppskatta dem.
Kram

Jag vet exakt hur det är. Jag har bott i Madrid i 10 àr nu och träffar min familj max 3 ggr per àr.Jag saknar verkligen att inte kunna umgâs med dem mer och uppskattar min familj extremt nu.Ha det sâ bra!
Forstar precis vad du menar. Jag ar bosatt i London sedan 8ar och ser aldrig min familj mer an 3ggr/ar och det suger verkligen. I skrivande stund ar jag hemma hos min familj och det finns verkligen ingenting battre, min familj betyder verkligen allt for mig och man lar sig verkligen uppskatta varenda liten stund man har med dom nar man val ser dom. Nu ska jag aka till min alskade lilla farmor som ska lara mig laga Pite palt! Ha det bra!
Vet precis vad du menar.. Har de senaste fem åren bott väldigt långt ifrån min familj och träffar dem väldigt sällan precis som dig. Jag kan bli så avundsjuk på min lillebror när han ska åka hem till mamma o pappa och äta middag en helt vanlig tisdag 😉 Eller att han o pappa varit och spelar golf en eftermiddag, sådant som man tog förgivet för fem år sedan är idag lyx.
Trevlig blogg förresten =)