Jag upptackte precis något ganska så roligt.
Nar jag var liten så hade jag namligen supermånga brev-vanner som jag skrev till konstant. Jag hade kanske 4-5st på samma gång, och gud vad jag sprang till brevlådan och kollade hela tiden i vantan av att få svar:) I breven så skrev man typ ”Hej! Idag har jag pussat en kille i min klass. Har du pussat någon. halsningar Emelie”. Så meningslosa saker. Men samtidigt så blev man så glad nar man fick svar. ”Hej. Ja jag har pussat 3killar. Halsningar xxx” 🙂
Iaf så var jag på Bornholm i Danmark tillsammans med min mormor,morfar och min lillebror nar jag var kanske 10år. Då motte jag en tjej som hette Nour, som också var svensk, och vi bot adresser så att vi skulle kunna brevvaxla.
Jag minns hennes namn som om det var igår. Det var liksom så svårt att stava. Nour El-Refai. Varje gång jag skulle skriva namnet så var jag tvungen att dubbelchecka på adressen hon skivit ned for att se så att stavelsen var ratt:) Hon bodde i Lund kommer jag också ihåg. Jag visste inte ens vart det låg. och hon talade markligt, men valdigt snall var hon!
Igår nar jag satt och tittade på datorn så såg jag att hon faktiskt har blivit någon form utav en komiker. Det ar namligen hon som ar ”bitterfittan” i ballar av stål och hon har aven stand-up at med Bjorn gustavsson om jag inte missfortod.
Vad jag ville komma till ar att varlden ar VERKLIGEN liten! Vi mottes i Danmark av en slump. Bor i helt olika delar i Sverige. Och 15år senare så ser jag henne av en slump nar jag sitter och googlar klipp på datorn.
hehe. Vi har ingen kontakt alls idag. Men det var mest en rolig grej.