Ibland går bara inte dagarna som de tänkt sig. Har så himla mkt just nu när det kommer till jobb och privata saker så jag hinner ingenting. Så fort jag får en ledig stund så tar jag Ifa och åker till en skog/aktivitet för hans träning.
Idag sa det stopp. Efter jobb och Ifas simning så stupade jag i säng. Har känt att jag legat på Max nu i några månader.
Ett exempel på egentliga oviktiga saker som sker just nu. Varje gång om det finns en positiv väg och en negativ väg så känns det som att jag på sistone omringad mig med olycka och otur samt saker som bara leder till fler ting.
Ok exemplet. Efter jag stupat kom jag på att jag absolut måste hinna damssuga då det är totaldammit här hemma. Tar fram dammsugaren och börjar dammsuga men INGET HÄNDER! Dammsugaren som vi för övrigt köpt för bara någon månad sen är alltså trasig. Jahapp, tänkte jag, hur löser vi detta. För det är ju dammigt och dammet måste bort.
Jag gick då och handlade en lite sop, ni vet sån med skyffel. Jag sopade och sopade och sopade. Efter det så skurade jag golven. Äntligen klar, tänkte jag. Dammet är borta.
Men när jag väl ska hälla ut och tömma sista skyffeln men smuts så ramlar såklart (!) soppåsen med allt damm och smuts i ner på golvet och det vita köksgolvet är totaldammit och smutsigt igen. Jahapp. Bara att göra om då.
Detta är ju EGENTLIGEN bara det minsta obetydligaste problemet. Mem detta problem gjorde så min bägare rann över. Stängt av telefon och all kommunikation för dagen och försöker återhämta mig. Samla nu energi. Sortera bort negativitet. Lägga mindre press på alla måsten. Undvika människor som lägger för mkt press för en stund. Bara vara för en stund.
Tack för din härliga kommentar! Det är just så sant! Kram
ps. uppskattar verkligen ditt ökande bloggande nu! Och jag gillar de små glimtarna in i ditt liv. Här är ett jättebra exempel hur man är personlig utan att vara för privat.
När man är så uppe i varv med allt och känner att man hela tiden på är på gränsen av ens kapacitet, det är precis då man inte kan hantera bakslag. Oavsett storlek! Man känner sig jättelöjlig när man får ”utbrott” för småsaker, men när energin inte finns är det helt enorma saker för en.
Se till att planera in lite ”me-time” snart. Gör något som får dig att slappna av (på riktigt). Personligen, innebär alltid det att jag måste få vara själv på något sätt. Då kanske man får boka av lite roliga saker (någon middag, träningspass med kompis osv) för att kunna ta sig tid att varva ner.
Man måste vara rädd om sig själv, inte så lätt att reparera om man går sönder. <3
Jag känner igen mig så mycket i det som du beskriver! Vissa perioder måste man bara stänga av allting och sänka kraven på sig själv och bara vara för en liten stund och samla nya krafter.