Separationsångest.

Någon annan än jag som lider utav grov separationsångest? Situationen när man ska säga hej då eller bara Ordet Hej då får mig att vilja springa åt andra hållet. Det kryper i kroppen och jag känner mig otroligt stressad över att säga hejdå. Smärtan vrider sig i magen och jag klarar bara inte av det. Hela min uppväxt har jag gjort allt för att slippa just detta.

Jag försöker på alla sätt slippa säga hej då. Är det normalt? Idag skulle jag säga hej då till någon som betyder väldigt mycket för mig. Jag har gått i veckor och tänkt på just denna dag, och för varje dag närmre har jag känt mig mer obekväm och rädd för hur jag skulle lyckas hantera situationen. Det kanske anses som en liten obetydlig sak för en annan, men för mig är det verkligen en jobbig process. Jag tycker inte om att inte ha kontroll över situationer och just i detta sammanhang så kan jag inte kontrollera mina känslor och måste visa mig svag. Jag vet att det är något jag måste bearbeta i min personliga utveckling, men det är ju så lätt att ”fly” varenda gång. Här sitter jag och skriver att alla ska våga ta tag i sitt liv och inte vara rädd utan våga prova på saker och ting, och så flyr jag själv från en sån liten sak som denna.

Idag fick någon jag håller varmt om hjärtat mig att genomgå denna process och det var som om ngn slet ut mitt hjärta och hoppade på det. Vilken smärta och gud vad det var jobbigt! Självklart var det jobbigt och jag höll tillbaka på ord jag ville få sagt, men det var fortfarande ett stort steg för mig. Inte det bästa hej då kanske, men kanske är detta en start på en process som kommer ändra mitt synsätt på ordet Hej då?

Jag efter kvällens gympass – rygg.