Jag har alltid haft lite tankar om olika religioner och kulturer och huruvida det är positivt eller negativt att blanda dem när det kommer till förhållande.
Mina tankar blev idag ”återväckt” då Tims mamma i Mammas pojkar uttryckte sig en aning osmart då hon sa att hon föredrar att den hennes son möter inte är färgad utan av europeiskt ursprung.
Jag kan hålla med om att hon kanske uttryckte sig en aning osmart. Men samtidigt så förstår jag vad hon menar och kan hålla med en del i vad hon säger.
Varje kultur och Religion är unik på sitt sätt. Likaså har de dem alla (de flesta) något som jag anser vara en felaktig tolkning utav hur saker och ting ska vara.
Jag personligen älskar att ta del utav kulturer när det kommer till mat och traditioner. Det är så spännande med nya saker. Jag har alltid avundas den familjära sammanhållningen som vissa kulturer har. Italienare eller syrianer tillexempel. Alla dessa härliga stoora fester och middagar. Hela stora släkten:)
Samtidigt så måste jag säga att jag är lite skeptiskt emot när 2 alltför olika kulturer ska leva tillsammans i en relation, då de ofta har 2 helt olika uppfattninga om hur saker och ting ska vara i ett förhållande. Där kan det lätt gå galet, eftersom man är uppvuxen på helt olika sätt. Ens syn på giftermål,uppfostran,kärlek, ja allt är förmodligen annorlunda. Nu säger jag inte att vi svenskar har 100% rätt levnadsätt. Tänk er vad de gammalmodiga muslimerna tycker och tänker om vårat fria öppna liv? Likaså tänker och tycker vi att det är så märkligt hur kvinnor lever som de gör i andra länder.
Jag har ett fåtal vänner som har valt att leva med någon ifrån en annan religion, och det har gett både negativ och positiv effekt.
Jag är nyfiken att höra era historier om ni är tillsammans med någon från en annan kultur. Kanske svensk/muslim etc. Kan inte ni berätta hur det har varit/är för er, om ni har fått ändra på er eller tvärtom, och hur ni ser på det?
Vore jätteintressant att få höra om.
KRAM
Jag tror att det är väldigt individuellt. Har en kompis från djurholm som är ihop med en vanlig svenne och det var kulturkrockar hela tiden i början. Föräldrarna har fortfarande svårt för honom, inte så mycket att han är fattig men att han inte har utbildat sig. Sen har jag en kollega son är svensk frikyrklig – hon tänker bli hemmafru när hon får barn. Annars tycker jag att det finns olika grader av religiösitet – är man mycket troende kommer det inte att funka med någon från en annan religion. Det funkar inte ens inom samma religion för det mesta (har mycket erfarenhet av judar av olika slag – reform. konservativa, ortodoxa, etc). Men icke-troende "muslimer" kan blandas med allt tycker jag. Har träffat högst "svenska" sådana i Paris och här i Stockholm (mest från Iran)
men roomz och ami kan ju knipa käft. eller åtminstone byta tonart. Hatar när folk VILL vara cyniska och bara höjjer pekfingret när de ser möjlighet att sätta sig på andras åsikter. De synar verje litet ord istället för att se helheten. Klart som fan man får ha en åsikt även om man inte har personlig erfaranhet. Emelie har aldrig hävdat att hon har rätt bara gett sin syn på saken. när ska folk lära sig att man inte tar sig fram lättare här i världen genom att försöka framstå som "bättre", istället blir man sedd som bitter och något patetisk
håller med roowz..
Du borde nog inte uttala dig så mycket om sådant du inte vet. Tillexempel kan du inte säga hur är det att vara tillsammans med någon annan ex svensk/muslim. Så du menar att alla svenskar är kristna. Många svenskar är muslimer, ateister, tror på budismen osv osv. tänk på det. Och vad menar du med muslimer. Det finns stränga muslimer från saudiarabien men muslimer från libanon som lever som svensson livet fast med andra roliga högtider. Det som skiljer religioner är tron på jesus. Inget annat. Så låt mig säga så här emilie, du kan alltså bra tänka dig en svensk? För din fråga som du ställde är mest rasistisk o handlar om kulturer, olika människor inte religioner. Jag menar en italienare är oftast kristen men har helt andra synsätt, värderningar o kulturer än dig? Samma gäller, afrikaner, amerikaner som exempelvis har thanksgiving. Vad är det du försöker få fram?
Jenny: Kan du beskriva skillnaden på en syrian och syrier?
Jag bor i Istanbul med min pojkvän sen ett par år tillbaka och jag har knappt märkt att vi har olika religioner. Han sköter sitt o jag mitt och allt handlar bara om respekt och kompromiss. Min kille är muslim men det finns stora grader av hur muslimer kan vara. Det finns inget i vår vardag liv som påminner om hans religion på något jobbigt sätt. Alla vi känner här, hans släkt och familj är som vilka vanliga människor som helst och jag har blivit så bra mottagen! 🙂 De firar andra högtider men tycker det är jättekul att jag vill fira jul osv… jag kan till viss del förstå deras syn på hur frigjorda västerländska tjejer kan vara och så länge man behandlar personen man älskar precis så som man själv vill bli behandlad så ska alla förhållanden funka! (www.metrobloggen.se/malinek)
Jag är en Svensk tjej som var tillsammans med en muslimsk kille, han var väldigt Svensk utåt och hade "svenska värderingar", hade i princip bara svenska kompisar. Hans föräldrar däremot var väldigt konservativa när det kom till den muslimska kulturen, de kommer från Libanon. Han levde ett dubbelliv, ett liv med mig, sina kompisar och ett annat med hans familj. Tillslut fungerade såklart inte förhållandet längre. Tog slut på ett mycket olyckligt sätt och nu var det ca 1år sedan men ingen av oss har fortfarande kunnat släppa taget, olycklig kärlek med andra ord. Men det hade aldrig fungerat i slutänden eller blivit ett lyckligt förhållande då hans föräldrar inte skulle nöja sig med en Svensk tjej och jag aldrig skulle känna mig välkommen hem till dom.