Självklart väljer jag partner åt mitt barn

Efter att jag lagt upp ett inlägg på Instagram (mest utifrån min sjuka humor) och fick en reaktion utifrån texten jag skrivit under bilden så bestämde jag mig för att göra ett inlägg innan jag drar en vända till Borlänge med Morsan.
Ämnet är då följande, som rubriken lyder- Självklart väljer jag partner åt mitt barn.

Och vad menar jag med det? Att jag ska bevaka varje steg John och så småningom också Charlie tar? Att jag med låga ska sitta inne på dejtingsidor och välja efter min egen smak? Att jag med ett elakt flin ska rata den stackars flickan John tar med sig hem och tejpa fast Charlies manliga klasskompis med silvertejp? Nej så roligt är det faktiskt inte även om jag är bra sugen emellanåt. Det jag menar är inte att det är jag som väljer vem dem ska bli kära i utan vem som får den stora äran att sällskapa med dem.
Jag är en öppen och ärlig person och jag kommer vara det nu också. Jag skulle aldrig tillåta mina barn att vara med någon som jag inte gillar medan de är under arton.
Och om de skulle hända att uppvaktaren kom tillbaka trots att jag skickat ut henne med huvudet före skulle jag göra allt för att sätta stopp på den fortsatta romantiken. Vad säger ni om mig nu? Hård? Iskall? Jag säger-Mänsklig. Och påstår också att alla föräldrar tänker och gör på det här sättet trots att få vågar erkänna det. Vi har gjort såhär i alla tider. Först med umgänget med kompisarna för de små (Jag gillar inte att du är med honom, han är inte bra för dig etc) och sedan med kärleken. Helt normalt och bra; i de flesta fall.
De viktiga och där många gör fel (vilket brukar resultera i rymnda ungdomar och slagsmål) är när det kommer till avgörandet vem man inte gillar och varför.
Kallas med kort stavelse: Att döma.

Jag är en snäll människa och dömer väldigt sällan, vågar faktiskt säga aldrig, en annan människa. På både gott och ont. Jag har p.g.a min navitet många gånger fått bita i det sura äpplet. Jag har helt enkelt väldigt svårt att inse att inte alla vill väl eller är guds bästa barn och likt en hundvalp älskar jag oftast en person från första stund.
Det är väl tack vare min förmåga att läsa av människor som jag ens lever idag vågar jag påstå. Hur som helst är det viktigt att inte döma utifrån utseende eller första möte vilket är en prövning; jag vet. Men så viktigt om man vill undvika inbördeskrig. Jag kan få ett första intryck men utgår från att detta kan ändras. Sedan använder jag mig utav min gåva och faktiskt- så har jag aldrig haft fel om någon människa hittills. Så det är inte förvånande att mina vänner  brukar  be mig kolla upp deras dejter innan de fortsätter träffa dem..

Jag skulle aldrig tillåta mina barn att vara med någon som inte är bra för dem och jag hoppas att alla föräldrar har samma tänk.
Och ni som inte har barn & blir upprörda: Förlåt mig nu om jag låter synisk men ni vet  inte vad det handlar om så ni kan dra vidare nu.
Det viktiga är som jag skrivit  ovan; att inte döma efter första träffen bara för att den nya kärleken har ett utseende ni inte gillar, en stil ni avskyr eller för att hon liknar den där tjejen som alltid knuffade dig i matsalen för tio år sedan. Men behåll första intrycket i minnet- Med tanken att det kan ändras.
Om det nu inte gör det då? Vad gör man?
Jag har skrivit lite tips här som ni gärna får ta del utav.

Prata med ditt barn. Tonåringar är faktiskt femininala lyssnare; om du bara ger dem chansen. Jag var nyss själv där så jag vet.
Berätta om din oro och dina tankar. Kanske överraskas du av att du mot förmodan har helt fel och misstolkat allt.
Om det inte fungerar- Förbjud. Ja det låter kanske elakt men det är viktigt. Är den nya kärleken inte bra för din unge så är den inte det, hur snygg eller rik han/hon än är.
Sätt gränser. På ett tidigt stadium så slipper det förhoppningsvis bli alltför eldiga diskussioner. Och om dem funkar slipper du sätta förbud och alla blir nöjda. Perfekt!

Hoppas ni hade någon nytta av min artikel. Antingen för att ni tyckte den var bra eller för att ni blev så förbannade så ni gjorde av med lite inre ilska.
Alla sätt är bra utom de dåliga. Måste inflika att när jag var yngre och hade pojkvän så var de värsta jag visste när han hade föräldrar som la sig i allt. Nu är jag själv påväg att bli en sådan förälder. Någonting har jag alltså lärt mig från dem! Och nej jag varken styr eller kommer kontrollera vem mina barn blir kära i. Känslor kan man och ska man inte kunna styra. Men jag har ett ansvar att skydda mina barn, också när det gäller val av partner. Charlie är alldeles för liten för någon pojkvän och de flesta tjejer som John träffat, fast ingen har lett till något förhållande, har varit hur goa som helst. Men bland lammen har de emellanåt funnits en räv och då tar jag rollen som Vallhund. Hoppas ni får en fantastisk dag!

11401582_389117464606911_2248610551592152329_nAtt det blir svårt att vakta honom förstår jag redan nu..

1533715_898351933521018_194949479825685497_n
..och henne såklart! Hon blir ju redan kidnappad.

0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *