8. Relationen till måttband och våg
Jag mätte mig innan jag började på dieten och har ungefärlig koll på måtten, kan väl gissningsvis säga runt ca 60cm från byst, midja, lår och överarmar totalt. Kan nog t.o.m. vara mer. Men det ligger där omkring. Galet – precis som det mesta med den här viktminskningen. Jag har egentligen inte haft måttbandet i fokus. Jag har väl mätt mig ibland just bara för att jag få ”verklighetsuppfattning” för man behöver påminna sig själv, jag behöver det för att annars är jag fortfarande en kraftig tjej i mitt huvud. Jag ångrar dock att jag valt vågen som min prio, när måttbandet istället ger en rättvisare bild än vågen som man kan bli en smula galen av.
Vågen däremot, ja kära våg, dig har jag verkligen en nära relation till. Vågen tror snart jag stalkar den…. Jag väger mig VARJE DAG.
Jag har tyvärr blivit besatt av siffran den visar. Detta ställer till det i min hjärna ibland, då jag mår psykiskt dåligt av det. Men jag kan liksom inte fortsätta min dag om jag inte väger mig. Det låter knasigt, och det är det nog också. Absolut inte för en mer normal människa än mig. 😉 Men jag kan iaf glädja mig åt att jag inte är ensam! Att öka i min vikt är något jag är livrädd för, jag kämpar med att gå ner i vikt och om jag då äter en kvällsmåltid, så visar ju vågen + dagen efter och det är då jag kommer i obalans, känner mig tjock fast att jag ser likadan ut i spegeln och man är arg på sig. Doe’s it make sence?
Vågen har då alltså blivit en skurk, men det är mitt alldeles egna fel. Så ni som ä sugna på VLCD eller för den delen annan dieten, MÅTT är prio och väg inte er mer än max 1/grr i veckan!
