Dagens middag. Lite småplock 🙂 nu ska jag mysa med min blivande man så mkt som jag kan.
3 svar på ”Middag”
Tack Mike! Ja du .. vilket satans år… men glad att det går framåt.. nu skall bara kroppen tillbaka också… en viktig del för välbefinnandet trots allt… plus att det vore kul att kunna ha på sig innehållet i sin garderob… som står där och väntar på mig 😉 .. tack för omtanken!
gud så gott det ser ut! 😛 va bra att du kämpat dig tillbaka alexandra :). kämpa på o ta hand om dig!
Hej Emelie, tack för en superfin blogg. Jag skulle behöva lite råd av dig och jag hoppas du finner tid att svara på detta vid tillfälle. För drygt ett år sen ramlade min värld samman då jag fick diagnosen utbrändhet och svår deppresion. I samband med detta blev jag av med mitt jobb då de inte ville ha en person där som var sjuk ( ja jag vet sinnesjukt men bra att vara därifrån). Året som gått har kantats av medicinering och behandling och jag är nu äntligen ute på andra sidan, dock svagare än innan men glad att ha ”överlevt”. Dock har min kropp tagit mycket stryk då jag inte orkat ta hand om mig själv som jag brukade innan. Detta i samband med medicin har skapat ca 16 kilos övervikt på min annars naturligt smala kropp. Detta skapar mycket ångest och jag e ledsen ofta pga detta. För många år sen gick jag upp i vikt av andra anledningar men bestämde mig en dag och löptränade sen bort alltihop på bara några månader. Jag ÄLSKAR löpning och vill inget hellre än att komma igång och bryta det dåliga mönstret av ingen träning osv.. jag vill få tillbaka min kropp och med det kommer livsglädjen tillbaka det VET jag.. min man e på mig att jag skall sätta igång och dra mig till gymmet men jag kommer inte iväg.. det är som att jag sitter i ett hål och inte kommer ur.. lång utläggning men jag skulle så mycket uppskatta dina råd och kanske få den sista inspirationen att sätta igång… jag VILL! Om 3 månader skall jag dessutom gifta mig… och kommer inte stå där i kyrkan och se ut som en osund kanelbulle.. ;)… Löpning är det jag älskar i tärningsform men är rädd att köra igång för fort och få skador… ja du hör ju.. jag e lätt förvirrad… skulle bli SÅ GLAD om du ville hjälpa mig på traven lite… om du har tid och lust. Kram och Tack igen för en underbar blogg.
Tack Mike! Ja du .. vilket satans år… men glad att det går framåt.. nu skall bara kroppen tillbaka också… en viktig del för välbefinnandet trots allt… plus att det vore kul att kunna ha på sig innehållet i sin garderob… som står där och väntar på mig 😉 .. tack för omtanken!
gud så gott det ser ut! 😛 va bra att du kämpat dig tillbaka alexandra :). kämpa på o ta hand om dig!
Hej Emelie, tack för en superfin blogg. Jag skulle behöva lite råd av dig och jag hoppas du finner tid att svara på detta vid tillfälle. För drygt ett år sen ramlade min värld samman då jag fick diagnosen utbrändhet och svår deppresion. I samband med detta blev jag av med mitt jobb då de inte ville ha en person där som var sjuk ( ja jag vet sinnesjukt men bra att vara därifrån). Året som gått har kantats av medicinering och behandling och jag är nu äntligen ute på andra sidan, dock svagare än innan men glad att ha ”överlevt”. Dock har min kropp tagit mycket stryk då jag inte orkat ta hand om mig själv som jag brukade innan. Detta i samband med medicin har skapat ca 16 kilos övervikt på min annars naturligt smala kropp. Detta skapar mycket ångest och jag e ledsen ofta pga detta. För många år sen gick jag upp i vikt av andra anledningar men bestämde mig en dag och löptränade sen bort alltihop på bara några månader. Jag ÄLSKAR löpning och vill inget hellre än att komma igång och bryta det dåliga mönstret av ingen träning osv.. jag vill få tillbaka min kropp och med det kommer livsglädjen tillbaka det VET jag.. min man e på mig att jag skall sätta igång och dra mig till gymmet men jag kommer inte iväg.. det är som att jag sitter i ett hål och inte kommer ur.. lång utläggning men jag skulle så mycket uppskatta dina råd och kanske få den sista inspirationen att sätta igång… jag VILL! Om 3 månader skall jag dessutom gifta mig… och kommer inte stå där i kyrkan och se ut som en osund kanelbulle.. ;)… Löpning är det jag älskar i tärningsform men är rädd att köra igång för fort och få skador… ja du hör ju.. jag e lätt förvirrad… skulle bli SÅ GLAD om du ville hjälpa mig på traven lite… om du har tid och lust. Kram och Tack igen för en underbar blogg.