Igårkväll blev inte riktigt så som planerat, och istället för söndagsmys och ta en lugn avslutning på veckan så blev det sjukhus och panik och här är vi kvar ännu.

Det som hände var att Vilma mitt under kvällsmålet plötsligt fick ett krampanfall. Det kom från ingenstans och varade i ca 5 sekunder. Det kanske låter kort men det såg verkligen obehagligt ut och man fick liksom ingen kontakt med henne. Jag ringde läkare och fick rådet att ta det lugn, avvakta och gå och sova. Så vi la på, tänkte att vi skulle äta klart kvällsmålet – och en minut efter att jag satt henne i stolen så händer det igen.

Jag fick ngn form av panik och Krisu fick ta Vilma på ena armen och hålla i mig i andra. I alla fall så åkte vi då direkt till sjukhuset och blev där inlagda och Vilma fick (och har än) elektroder och är uppkopplad till en monitor för övervakning. Imorgon bitti har vi tid för EG (se hjärnaktivitet och om det finns tecken på störningar, ex epilepisi, om jag förstått det rätt). Som vanligt är läkarna rätt fåordiga när det kommer till att göra gissningar, så vi får bara vänta just nu.

Det jobbiga i det här är även att Krisu åker till Berlin för operation imornbitti och blir där resten av veckan. Tajmingen hade ju kunnat vara bättre och det här är ju nackdelen med att bo utomlands och inte ha familj och vänner nära..

Jag uppdaterar igen när vi vet mer.