Mina Tankar Om Denna Träning Och Kost Hysterin!

Just nu är Media som säkert många vet duktiga på att kasta ut nya Super Dieter som ska hjälpa dig att komma i form på nolltid, och utan att direkt anstränga dig dessutom.

Samtidigt så kommer det en enorm kritik från alla håll och kanter som säger att denna hysteri är ett sk. Sjukt beteende.
I viss mån kan jag hålla med om det. Folk kastar sig på diet efter diet efter diet när de upptäcker att den där första dieten, den fungerade ju inte riktigt, så nu testar vi nästa.
Nästan som om de är desperata.

Men när en krönikör skriver en krönika med rubriken ”Det finns ett ord för det ni håller på med: Aneroxia” där hon går till hård attack mot bla. Mårten Nylén (fd. coach i Biggest Lose), efter att han medverkade i ”Halvåtta hos Stjärnorna”, Eftersom han valde att bojkotta en hel del av maten som inte passade in i den kosten/kostplanen som han körde med.
Bara för att han är medveten om vad han stoppar i sig och i vilka mängder så har en ett sk. ”Sjukt beteénde

malin wollin krönikörBild källa: Skärmklipp från krönikan.

Så bara för att folk har blivit mer medvetna om VAD det är de stoppar i sig, så har de automatiskt Aneroxia? För det verkar ju som att det är så som denna krönikör vill få det att låta.


 

Nu ska ni få höra lite om VAD Aneroxia är:

Allmänt

Anorexi är en ätstörning som innebär att man bantar så kraftigt att man svälter sig själv. Man tycker att man är tjock även om man väger mindre än andra. Man är mycket rädd för att gå upp i vikt och tänker ständigt på vad man ska eller inte ska äta.

Anorexi är vanligast bland flickor i tonåren och unga kvinnor, men även pojkar och vuxna får anorexi. Vad som orsakar ätstörningen är olika från person till person. Oftast är det flera saker som spelar in. Slankhetsideal i tidningar, reklam och annan media bidrar, men ätstörningar är oftast ett symtom på något annat, exempelvis låg självkänsla. Ofta är sjukdomen kopplad till höga prestationskrav och en vilja att ha kontroll för att kunna handskas med svåra känslor.

Anorexi börjar oftast med att man bantar. Händelser under uppväxten eller en plötslig kris kan utlösa bantningen.

Anorexi kan vara livshotande om den inte behandlas. De allra flesta som får behandling blir friska.

Källa: Vårdguiden http://www.1177.se/


Jag är lite småless på det här med att i detta Lilla Landet Lagom (Även känt som Sverige av någon anledning?) så får man inte sticka ut. Du skulle ju bara våga vara lite annorlunda än alla andra! Var Normal, följ normen!

När jag nämner för folk att jag tränar runt 6 pass i veckan på gymmet (Utöver den där hemska cardion) för att jag tävlingssatsar och ska tävla i Bikini Fitness, så ska folk direkt lägga sig i och ha åsikter om HUR jag ska träna och VAD jag ska äta.
Det kan handla om kommentarer som:

Kul att du har en hobby (?) men träna inte för hårt nu så att du blir för stor, du vill ju inte se ut som en karl”

Vänta här nu…. För det första. Det är inte en hobby! Det här är en livsstil! För det andra, Vem är DU att säga hur jag ska träna och se ut?
Dessutom så finns det inget som heter Tjej och kill träning. För att få de där extrema bodybuilding kropparna krävs det extremt många år av tung styrkelyftning. Ni behöver verkligen inte oroa er för att jag kommer att ”Se ut som en karl” som ni så fint formulerar det.

Men åh, nej… Måste du förstöra din kropp med så mycket muskler? Det är ju inte fint, med så synliga muskler

Återigen. Tack som fan för din åsikt. Men jag bad inte om den. Så behåll den för dig själv nästa gång.
Vad du tycker är fint och inte, är jag inte intresserad av. Det är DIN åsikt och inte min.
Personligen tycker jag det är vackert och sensuellt med muskulösa kvinnor.
Det är MIN åsikt och jag står för den.
Min drömkropp ÄR att ha mycket synliga muskler för jag ÄLSKAR muskler!

body-fat-percentage-women

Bildkälla: BuiltLean

Jag bestämmer helt enkelt själv hur jag vill se ut, precis som du bestämmer över ditt utseende, och jag dömer inte dig för det eller hur?
Inte kommenterar jag att du kanske skulle behöva gå upp/ner i vikt, eller att du ska tänka på vad du tar på dig för kläder.
Jag klagar inte heller på att du väljer att stoppa i dig en påse chips eller 0.5kg lösgodis en fredag/lördag kväll i TV soffan.

För ja juste. Det här med kosten är också en aspekt som man kan få ganska så faktiskt inte roliga kommentarer om.

img-2220

Bildkälla: http://www.Karlssonsgrytor.n.nu

Okey. Låt oss tänka oss in i det här scenariot:

Du har precis fyllt år, Det vill du ju såklart fira. Du bjuder över familj och vänner på en födelsedags fika! 
På ditt födelsedagsfika så serverar du ju givetvis, lite saft, kaffe och thé för det går ju alltid hem hos alla (Även om de flesta dricker kaffe så finns det ju de som faktiskt inte tycker om kaffe). 
Men du kan ju inte bara bjuda på dessa fin fina drycker, utan något tilltugg måste du ju bjuda på också. 
Så du bakar en tårta, lite kanelbullar osv osv. att bjuda dina gäster på.

Det här är scenariot är det vi har att jobba med. ok?

Givetvis så vill jag ju trots att jag är på diet vara med och fira min polare somhar fyllt år! Det är inget snack om saken! Bara för att jag dietar och inte
äter allt så innebär det ju inte att jag är mindre kompis med dig för det.

MEN när jag nu kommer till din födelsedagsfika, och bara tar en kopp kaffe. Så kommenterar folk som är där ”men kom igen, lite måste du ju unna dig, ta en lite tårtbit iaf

osv osv. (Här tycker jag systembolagets reklam är toppen med exemplet med kakor, även om budskapet egentligen har med alkohol att göra)
NEJ jag vill inte ha den där bullen, av den simpla anledningen att jag VET att bullar/tårtor innehåller extremt mycket onödiga kalorier som jag kanske hellre hade lagt på en extra matlåda mitt på dagen för att slippa hungerkänslorna.

Jag vill helt enkelt inte klämma i mig den där tårtbiten bara för att den där sk. ”NORMEN” säger att jag ska äta den för att jag är och firar min kompis.

Kan jag inte fira min kompis med en kopp kaffe och vara social iaf?

Jag vill inte av den simpla anledningen att den där dagen i början på December, när jag gjort mina 25 veckors diet kliver upp på scenen och VET att jag är i mitt Livs Form

Det här är den livsstil som jag har valt till mig, för att jag älskar den, med hull och hår alla för och nackdelar med den, För jag är villig att medge att diet kanske inte alltid är det roligaste valet, ibland vill jag kunna ta den där tårtbiten när jag firar min polare, men jag avstår, för det här är MITT val.

Precis som du gör ditt val att ev. klämma i dig den där tårtbiten som jag valde att avstå.

Jag bestämmer varken hur mycket eller vad du ska äta, jag accepterar dina val.

INGEN HAR RÄTT ATT BESTÄMMA ÖVER MIG OCH MITT LIV!
INGEN HAR RÄTT ATT BESTÄMMA VAD OCH HUR MYCKET JAG SKA TRÄNA!
INGEN HAR HELLER RÄTTEN ATT BESTÄMMA HURUVIDA VAD OCH HUR MYCKET JAG SKA ÄTA! 

DET HÄR ÄR MINA BESLUT, MITT LIV!
JAG BER ER ATT RESPEKTERA DET PÅ SAMMA SÄTT SOM JAG RESPEKTERAR ERA BESLUT!

IMG_1563

0 kommentarer

Varför började du knarka?

En fråga som ställs till mig ofta.. och ärligt talat… Jag vet inte svaret.
Men jag tänkte väl skriva ner lite av mina tankar kring det här ämnet.
Visst var det mitt beslut att ta den där första för ett par år sedan. Men därefter, så har jag själv inte haft möjligheten. Drogerna kontrollerade mig från start.

åren 2009-2011 är ju ett enda stort kaos. Jag festade hej vilt överallt och ingenstans.
Vad jag inte visste då, Var att redan då hade jag ett begynnande missbruk.
Nämligen alkoholmissbruk.
Fick flera gånger frågan, men kom igen. prova… sa nej flera gånger.. var super nöjd med min bira påstod jag..
Men sen provade jag det där hemska kokainet… som sen skulle komma att förstöra mitt liv under många år.
Första gången jag provade, var jag fast. jag hade ingen kontroll… Jag mådde ju bättre på det än vad jag gjorde av att supa mig redlös… Och sen klarade jag ju hela partynätterna utan att känna ett uns trötthet.
Hur grymt var inte det?
Allt jag behövde göra var att dra in snordyrt pulver i näsan.
Grymt va?

Jo menvisst.. men ni glömmer väl inte baksidan?
Jag har ju skrivit lite om det..
Om det psykiska bakslagen. självmordförsöken, panikångesten, depressionerna, osv osv.
Tror ni jag mådde bra av skiten då?  Mådde jag som jag gjorde första gången jag tog det?
Mja. Ruset var ju detsamma… Men nu hade vi även fått in Besattheten!
Jag var besatt… Det gick inte att kontrollera.

Tack vare att drogerna även kopplade bort allt vad mina hungerkänslor var, såvida jag inte rökte på… så rasade jag i vikt.
som värst vägde jag 48kg på en längd av 174 cm.

Jag har gått vägar, sett saker, som ni i eran vildaste fantasi inte kan föreställa er.
När jag inte längre fick droga efter antal återfall när jag påstått ”att jag visst kan leva utan droger jag är inte beroende”.
gick jag tillbaka till alkoholen dryga halvåret, innan en fin vän visade mig alla dessa fiNA människor i de magiska rummen.

Jag är sjuk. Det inser jag idag. Jag är en beroende.
Den där första… Den pajjade mitt liv. Jag har lång väg kvar att gå för att bygga de broar jag sprängt, Men jag står på jorden. och jag lever idag.
Jag kommer aldrig mer att kunna dricka ett glas vin i gott sällskap. jag kommer inte kunna fira i skumpa den dag jag kanske gifter mig.
Men ärligt. Livet är på tok för fint för att riskera att åka dit på det!

207236_10150144659506759_6289446_n 250336_10150192306361770_2064051_n270169_10150231082731864_7966177_n386526_10150396997756770_1200026736_n

 

0 kommentarer

Den ständiga rump debatten

Är otroligt less på det här med att folk påstår att man fiskar ”likes” när man tex. Laddar upp en bild på rumpan i bikini underdel. (Det äe ju trots allt ett inlägg om den srändiga rump debatten)
Jag laddar upp den med en bra beskrivning och gärna med en förebild för att beskriva min progress och mitt hårda aebete (i detta fall pratar vi ju som sagt om rumpan)
Varför lägger jag inte upp en progressbild i mina träningstights undrar ni?

image

bilden ovan är svaret. ↑
Samma pose. Bara minuten efter varandra på ungefär samma avstånd från kameran.
Vilken progressbild skulle ni lita mest på?
Den med tightsen eller bikin trosan
Vilken ger den mest trovärdiga bilden av hur min rumpa ser ut?
Men nu är der ju som så att jag sällan laddar upp progress bilder på just detta sätt.
Progress bilder tar jag för mig och min coach för att se om vi ev. Behöver göra några ändringar i upplägget (just nu offseason med fokus på bibehållande av nuvarande vikt)
Men när man har kämpat ett tag och börjat  få goda resultat så vill man kanske visa vad man har kämpat för (i det här fallet rumpan som sagt) och motivera andra att det faktiskt med lite slit går att skulptera kroppen (rumpan) till något man känner sig nöjd med.
Vartenda gång är det någon/några (i de flesta fallen TYVÄRR brudar) som måste komma med något nedvärderande och vara ”moralkärringar” att det minnsan inte är ok. Att visa upp sin kropp på det sättet.

MEN undrar jag. Vad är skillnaden för mig att dela med mig av en progressbild i bikini mot att ställa mig på en scen och posera i samma variant? 
Vart går gränsen? 

Allt för ofta kan jag dessutom känna doften av avundsjuka. TYVÄRR! Även jag önskar att det inte var så.

Men resultat kommer om man kämpar för dem! Så är det bara!

Fortsätt kämpa där ute och följ era drömmar mot era mål!

35 kommentarer

Tid för reflektion

bild073

 

Jag vet jag är verkligen hemsk på deet här med att uppdatera! Men jag försöker iaf!
Lite tid för reflektion är det iaf.
I lördags när jag hade mitt ljusparty, så har jag ju alltid samma konsult.
Och hon sa en sak som jag började reflektera lite över.
”Du är en sådan tjej som ser till att saker händer”

Jo det kan nog stämma lite iaf.
Sedan jag vart clean för 14 månader sedan så har jag inte bara förlorat många ”vänner”. Jag har praktiskt taget tappat allt mitt sociala.
Alla är ute och super, osv. Vad sysslar en nykter narkoman med på helgerna?
Krogen är för mig uteslutet för tillfället… hur kul är det att hamna på den lokala puben och vara den enda nyktra som sitter där med ett glas fanta?

Det är bla. därför träningen betyder så otroligt mycket för mig. Den håller mig fokuserad på mitt mål.
För där jag en gång var för 14 månader sedan… Dit vill jag aldrig tillbaka.
Så jävla självdestruktiv, orkade inget (såvida det inte handlade om att supa eller knarka), jag var aldrig hemma, jag hade inga mål eller visioner. Ingenting, INGEN betydde nått så vida jag inte fick iaf. dricka (förutom en liten liten liten klick människor! Tack fan för att du finns Diana)

Så vad fick jag börja göra? jag fick se till att hitta likasinnade vänner som mig, som inte var all in för party varje helg, jag fick se till att det hände alternativa saker på fredag och lördag kvällar som ett alternativ till att supa skallen i bitar.

Från en bostadslös tjej utan cash som behövde knarket varje dag. Till över 14 månader clean, med bostad, underbara vänner, en utbildning som förhoppningsvis kommer leda till jobb när jag är klar.

Idag har jag drömmar och visioner, jag har MÅL att kämpa för!

Varför ge upp allt det här som jag kämpat så hårt för?

Även om jag har mina dippar även idag, även om jag har sug till och från, även om jag stöter på motgångar, så har jag aldrig mått så bra som jag gör idag!
Att bli drogfri är nog det bästa som någonsin har hänt mig!

Och tro mig… Den där känslan, när folk man trodde man bränt ALLA broar till börjar lita på en igen…
den är OVÄRDERLIG!

clean time tags

Mina tankar är med alla er som fortfarande kämpar därute i kylan! och jag hoppas innerligt att ni hittar det jag har hittat!

 

0 kommentarer
wordpress hemsida wordpress hemsida