ImproveHER.se?

I höstas skrev bloggaren Kissie på vad som ska vara ”Sveriges största blogg”, att man via tillhörande bloggportal improveme.se kan tävla om att bli toppbloggare, vilket innebär att man exponeras på deras sajt, får professionell hjälp med marknadsföring, blir bjuden på VIP-event etc.

Jag skickade dem min bloggs länkadress och fick som mailsvar att jag var en av 25 som de valt ut att följa under hösten.

Sedan det mailet har jag likt en galen professor med tovigt hår suttit och formulerat, illustrerat, redigerat och formaterat mitt verk – jag har i försvarsställning mot alla som påpekat mitt överdrivna engagemang, obetalt jobbat över – för att förmedla någonting mer än en hänvisning till Nelly.com…

Jag har tröstlöst försökt kontakta de ansvariga för det besked de lovat att ge under hösten – utan napp.
Blåögd har jag blundat för det jag från flera håll fått höra; att alla som anmäler sig till ”bloggtävlingen” får svaret om att de är en av de 25 utvalda.

Kravet för att tävla är att flytta sin blogg till improveme’s bloggportal – ju fler bloggare som gör detta desto bättre, eftersom det ger deras nätverk otaliga sidvisningar varje dag.
Kissie får samtidigt massa bloggmaterial från okända, hängivna bloggare, på så sätt behöver improveme enbart exponera en blogg.

Som tur är har ingen som skriver ”typ” slang och sär skrivning kunnat klicka ctrl+c vad gäller åtminstone merparten av mina inlägg, då de kräver att man har alla hästar i hagen för att fatta galoppen.

Förutom att det är enormt givande att kunna inspirera andra människor (till och med Kissie som hämtat material från min blogg!) har priset på nätets fula fiskars spel varit gnagande prestationskrav och musarm. Av principskäl tänkte jag flytta min blogg till en annan portal, men då det inte skulle göra någon som saknar samvete sömnlös, besparar jag mig den energin.

Jag älskar att skriva, så utan att hyperaktivt bedriva en massproduktion av inlägg, låter jag min blogg tillsvidare ligga kvar.
Talesättet ”så som inuti – så ock utanpå” får avsluta detta inlägg; det finns oäkta människor överallt – tack för att min förståelse och acceptans förbättras – eller ska jag skriva improves

0 kommentarer

Träsmak

Vad är värre än att köra 564 km på en och samma dag?

Jag skulle säga att det är att köra 564 km på en och samma dag i kombination med öroninflammation, en expanderande visdomstand, extrem träningsvärk i hela kroppen och i en odör av en stor, flåsande hund.

0 kommentarer

En snabb kontring mot negativa tankar

Idag slog mig ett svar på i stort sett alla negativa tankar: vad spelar det för roll? 😉

0 kommentarer

Livet har sina goda stunder

Se det som är bra!
Griffin sprider budskapet om att man ska suga ut det bästa ur livet:

0 kommentarer

Agree 2 disagree


En sexa eller en nia?

Vi ser saker från olika synvinklar, på olika sätt. Vi har olika viljor och åsikter – det är naturligt att vi inte alltid kommer överens, eftersom vi inte alltid tycker och tänker likadant.

Julstress, snapsar, förväntningars besvikelse… Listan på saker som kan orsaka konflikt kan göras lång, och då kan det vara till tröst att komma ihåg att man inte måste enas om allt – att man kan enas om att man har skilda meningar. Det är ofta obetydliga småsaker vi tjafsar om – och vad gör det om hundra år?

0 kommentarer

Lyckad lycka


En av den bästa känslan jag upplevt, är känslan av att acceptera hur saker och ting är.

 

0 kommentarer

Hur man blir av med latheten och går och tränar

Satt och slösurfade i drygt 2 h efter jobbet som en seg liten smurf – att fullfölja planen att gå och gymma kändes som det sista jag kände för.

Som jag skrev i det här inlägget kan man tillämpa en känslas motsats för att bli av med den/balansera ut. Eftersom jag försöker leva som jag lär gick jag och hämtade en annan elefant: Glupskhet.
Fyllde på med
mellis och fika i form av en Bounce-boll som jag smetade CreamyRisella på mmmmhh..

Så där ja – nu kände elefanten Fåfänga lukten av nederlag, och bytte hämndlysten om till träningskläder. Tada!! 🙂

Släpade sedan min junk in the trunk till gymmet som inleddes på spinningcykeln i den här takten: play.

Kom sedan igång och ville som vanligt inte slita mig därifrån – fylld av adrenalin och energi..
Efter att jag gjort bl.a. marklyft, lårpress in- och utsida,
 rygglyft med viktplatta, så körde jag armar med bl.a. dessa två tekniker:

0 kommentarer

2:a advent – 2 elefanter

Om man inte lyckas bli av med en jobbig känsla, kan man ta till dess motsats för att balansera och jämna ut.
Som att sätta en envis elefant mot en annan – tillämpa hårt mot hårt.
Det kan t.ex. vara glupskhet eller självömkan – mot fåfänga eller lust.

Ångesten har gnagat hål i mitt solarplexus idag. Jag är så trött på det, drömmer om inre frid.
Tills vidare funkar det för mig att bara ställa mig upp och dansa i motsats till att känna sig låg och slö – känna sensualitet, dess endorfiner och energi.

 

1 kommentar

Passiv passion

 

Det skulle sitta fint att sitta ner och bli lite svett av en skål het thai-soppa.

Bli så där lätt mätt men belåtet slö.

För att sedan vilja knäppa upp byxorna, knäppa av lyset, knäppa händerna.

Badda pannan i bädden.

Ligga sked och invänta sömnens övergång, med en mjuk mule i nacken, och domherrar utanför fönstret.

Ta på tystnaden och bara huden – ta ingenting på allvar.

0 kommentarer

Skriver av mig karmalagen

Likt kaka på kaka, har tunga saker har lagts på hög, för att till slut rasa, söndertrasa – är bränd av brasa.

Det brinner i båda ändar, och jag får smaka på hur det känns – på de brända kanterna.
Ett bakslag, en klump i magen, av röran.

Som grädde på moset, felar jag, när jag skyller mitt inre på det yttre – ett bevis på att det inte är samma sak att tro sig veta någonting, som att verkligen förstå det.
Av erfarenhetens otaliga påminnelser vet jag att ångestens visit alltid är kortvarig – blott en liten stunds påhitt, som likt trollsländan gör allt för att få till det.
Jag vet till och med att allt i livet är temporärt, men att tillämpa denna kunskap i stunden – då jag behöver det som mest – det gör jag icke. Jag förstår därför att jag ännu inte förstår det. Skrattretande, förlängs livets ironi.

Jag är uppenbarligen inte bara ett offer för oförnuftet, utan även för omständigheten. Jag slår huvudet på spiken när jag halkar på innebörden av det nederlaget – och känner att det gör minst lika ont, som ångesten själv. Som en dålig förlorare drar jag åt hållhakens snara, som om det vore första eller sista gången som jag, Sara, trots motstånd, dalar, i livets berg- och dalbana. Jag är en stenhård domare, och ristar min risiga kritik med krita.

Jag trånar efter dispens – vi lämnar vita streck efter oss på himlen när vi flyger bort, jag och mina kära, som jag packat med. Som för att få börja om, på ett rent papper.

Men eftersom allt alltid upprepar sig, vore det som att försöka fly min egen skugga. Det finns ingen destination där samma känslor inte skulle stå, med mitt namn på en skylt, och välkomna mig med öppna armar. Klamra sig fast igen.

En annan dröm, förutom att dra – att närmaste utväg ta, är att förbättras, varje dag. Jag försöker se vad jag här har möjlighet att lära – varför erbjuder stunden mig dessa känslor, egentligen?
Jag bryter ner bit för bit, slickar på fingret för att få ihop smulornas mönster.
Försöker ta tillfället i akt att öva på min distans, att hålla mig utanför, att inte ta mig själv så personligt. Som att stå och kolla på – bara följa – när karusellen snurrar.

En suddig syn blir kanske klar efter turen, om man har tur.
Livet varar, även det, bara en liten stund – man borde känna tacksamhet – både för att dess lidelse inte är alltför långvarig, men också för att överhuvudtaget fått smaka på dess tillfälliga njutning…

Antidepressiva tips:

Att lukta på kanel sägs dämpa oro och ångest.

Att gå och gå på promenad är gynnsamt, man får tvinga sig trots att man är trött och frusen – det brukar kännas bättre så fort man kommer ut. Det är framförallt viktigt att vistas i dagsljus innan kl 14.00.
Naturen är rogivande – man kan se (och försöka ta efter) hur naturen förblir opåverkad oberoende vad vi människor går igenom. Jag har skrivit en dikt om att gå på promenad 🙂 (Jag är en nörd.)

Vid nedstämdhet behöver hjärnan extra mycket energi – men socker skjuter snabbt upp blodsockret så att det minst lika fort faller pladask – vilket kan ge ett bakslag. Nyttig och snabb energi finns i t.ex. kokosolja, avokado och nötter.

Måla, t.ex. bara färglägga mandalamålningar.

Bakåtlutningar. Att luta sig bakåt ska ge motsvarande effekt som antidepressiva läkemedel – utan dess biverkningar.

Ayurvedisk ångestdämpande: Gör ”tummen upp” med höger hand, fast med tummen vågrät istället för att den pekar rakt upp. Ta tag med vänster hands fingrar runt höger tumme, som om den vore handtaget på ett cykelstyre. Behåll vänster tumme utsträckt – den ska då hamna så att högerhandens fingrar kan ta tag runt den. Om man gjort rätt ska man nu hålla i båda tummarna. Lägg händerna i knät och andas långsamt, in genom näsan och ut genom munnen.

Träna. För att byta ut piskandet på ryggen mot någonting som höjer kroppens glädjeämnen.

Child’s pose. Fös inte undan det inre barnet som skriker och drar i dig. Att lägga sig i babypose ska öka känslan av trygghet.

0 kommentarer
wordpress hemsida wordpress hemsida